|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Organisationsutskottets betänkande
2006:5
|
|
|
|
Valfrågor
|
|
|
Sammanfattning
I betänkandet behandlas fyra motioner i vilka föreslås olika förändringar rörande de kyrkliga valen. Utskottet, som konstaterar att utredningen Demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan enligt sina direktiv skall behandla frågor om de kyrkliga valen, föreslår med hän-visning härtill att Kyrkomötet skall avslå motionerna.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. avslå motion 2006:30
2. avslå motion 2006:50
3. avslå motion 2006:51
4. avslå motion 2006:55
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2006:30 av Seth Henriksson, Kyrkovalet 2009 – Ett elektroniskt val på försök?
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att inleda en försöksverksamhet i mindre skala med elektroniska val 2009.
Motion 2006:50 av Inger Harlevi, Förenklad valprocedur
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att lägga fram förslag till förenklad valprocedur.
Motion 2006:51 av Inger Harlevi, Möjlighet till fyllnadsval av direktvalda kyrkoråd
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att lägga fram förslag som möjliggör fyllnadsval av direktvalda kyrkoråd under pågående mandatperiod.
Motion 2006:55 av Per Ingvarsson, Personval eller partival
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att förbereda en ändring i kyrkoordningen så att preferensröstning kan införas till nästkommande val 2009.
Utskottet
Bakgrund
Allmänt om de direkta valen
Kyrkoordningens bestämmelser om de direkta valen finns i kapitel 38. Bestämmelserna om kyrkovalet överensstämmer i huvudsak med det som gäller för de allmänna valen enligt vallagen (2005:837). Det finns dock några skillnader. Bland annat är det vid kyrkovalet obligatoriskt för de nomineringsgrupper som deltar i valet att ha en registrerad gruppbeteckning och alla kandidater måste vara anmälda på förhand. I fråga om hur röstmottagningen går till torde den viktigaste skillnaden vara att det är möjligt att brevrösta i kyrkovalet. Det klart lägre antalet röstande medför att det finns färre röstningslokaler i kyrkovalet än vid de allmänna valen och att gränserna för när ett personligt röstetal skall fastställas för en kandidat är lägre. När det gäller mandatfördelningen mellan de deltagande nomineringsgrupperna är en skillnad att en grupp inte måste erhålla en på förhand given minsta andel av rösterna för att få något mandat och att utjämningsmandaten i valen till Kyrkomötet och stiftsfullmäktige därför medför en så långt möjligt fullständig proportionalitet mellan erhållna röster och erhållna mandat.
I linje med vad Kyrkostyrelsen angivit i skrivelse till 2002 års kyrkomöte med utvärdering av kyrkovalet 2001 (KsSkr 2002:8) och vad som framkom vid Kyrkomötets behandling av denna fastställde Kyrkostyrelsen 18 september 2003 direktiv för en utredning om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. I direktiven redovisas översiktligt de diskussioner som förts om valsystemets utformning och inte minst om antalet direkta val. Kyrkostyrelsen uttalar i direktiven att bl.a. valfrågorna måste belysas i vidare sammanhang som mer allmänt rör frågor om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. Arbetet skall enligt direktiven bedrivas i två etapper.
Resultatet av den första utredningsetappen, som gällt vissa grundläggande och principiella frågor, redovisades våren 2005 i betänkandet Demokratin är en successiv uppenbarelse (Svenska kyrkans utredningar 2005:1).
I utredningens direktiv anges att den andra utredningsetappen skall behandla mer konkreta frågeställningar och förslag till eventuella förändringar i kyrkoordningen skall läggas fram. Förslag som avser valsystemet skall redovisas i sådan tid att de efter en remissbehandling kan läggas fram för beslut vid 2007 års kyrkomöte.
Elektroniska val
Med elektroniska val avses normalt val som sker över Internet från vilken dator som helst. De röstande kan m.a.o. rösta från egna datorer via en hemsida på Internet. I begreppet ryms också mindre långtgående alternativ som t.ex. att röstning sker via en i vallokalen placerad dator.
Fördelen med elektroniska val är i första hand att tillgängligheten ökar. Även om det är förenat med avsevärda kostnader i ett initialskede kan det, på längre sikt, också komma att innebära kostnadsbesparingar. Dock måste ett elektroniskt röstningssystem uppfylla högt ställda krav på tillförlitlighet och säkerhet vilket bland annat innebär att systemet måste kunna säkerställa att bara personer som har rösträtt skall kunna rösta, att en avgiven röst inte skall kunna ändras av någon annan samt att det bara är möjligt att utnyttja sin röst en gång. Vidare måste ett elektroniskt röstsystem via Internet kunna säkerställa en korrekt sammanräkning av röster. Slutligen måste det finnas garantier för att valhemligheten tryggas.
Frågan om elektronisk röstning behandlades av kyrkomötena 2003 och 2004. Organisationsutskottet anförde i anledning av en motion i ärendet 2003 att frågan om röstning via Internet hade tagits upp och behandlats i flera statliga utredningar. Man hänvisade också till att regeringen våren 2003 utfärdat direktiv (dir. 2003:37) till en ny vallagsutredning. Utskottet anförde vidare:
Utskottet anser att det är orealistiskt att redan år 2005 införa möjligheter för att kyrkovalet skall kunna ske elektroniskt. För att kunna genomföra val på elektronisk väg måste ett antal frågor klarläggas och därefter behöver ett nytt datasystem utarbetas för att hantera dessa frågor. Exempel på frågor som måste lösas är hur system för säker identifiering garanteras, hur registrering med beaktande av valhemligheten skall ske osv. När det gäller datasystemen fordras kravspecifikationer, programmering, testning och utbildning. Elektroniska val förutsätter alltså förändrade regelsystem, upphandlingar och framtagande av tekniska system.
När frågan åter kom upp vid Kyrkomötet 2004 hänvisade Organisationsutskottet åter till det utredningsarbete som pågick på den statliga sidan.
Arbetet med ny vallag slutfördes i och med att den nya vallagen (SFS 2005:837) trädde i kraft den 1 januari 2006. I förarbetena till lagen (prop. 2004/05:163) bedömde regeringen att ett införande av elektroniska röstningsförfaranden borde anstå till dess att tillräckliga erfarenheter vunnits vid lokala rådslag eller andra liknande aktiviteter där de säkerhets- och demokratiaspekter som aktualiseras vid ett val hade kunnat bli föremål för en noggrann prövning och utvärdering. Frågan om elektroniska val ligger inom ramen för det uppdrag som utredning av demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan erhållit och som, beträffande valfrågor, skall redovisas till 2007 års kyrkomöte.
Preferensröstning
I 38 kap. 64 § kyrkoordningen finns bestämmelser om hur ledamöter utses vid val till kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd och samfällda kyrkofullmäktige. I paragrafens andra stycke anges att ordningen mellan en nomineringsgrupps kandidater bestäms i första hand på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal. Efter en ändring i bestämmelserna som beslutades av 2004 års kyrkomöte gäller att personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal motsvarande minst 5 procent av nomineringsgruppens röstetal, dock lägst 20 röster. Vid 2001 års kyrkoval gällde samma procentandel men därtill att det krävdes lägst 30 röster för att personligt röstetal skulle tillgodoräknas en kandidat vid de lokala valen.
Motsvarande bestämmelser om i vilken ordning ledamöter och ersättare utses gäller också vid val till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. Bestämmelserna om när personröster får genomslag skiljer sig dock något från de som gäller för de lokala valen.
Vid 2004 års kyrkomöte konstaterade Organisationsutskottet i betänkandet 2004:4 Valfrågor att erfarenheterna från 2001 års val visat att personrösterna fick en relativt marginell betydelse. Utskottet anförde härvid att man såg det som angeläget bl.a. med hänsyn till möjligheterna att behålla och helst höja valdeltagandet att personvalsinslaget upplevdes som en verklig möjlighet att påverka vilka personer som får uppdrag i de beslutande organen.
Ett alternativ till det nuvarande systemet som väsentligen är ett partival med personvalsinslag är s.k. preferensröstning. Detta system innebär istället väsentligen ett personval men med inslag av partival. Den grundläggande idén bakom systemet är att man röstar på kandidater genom att rangordna dem. Vissa av kandidaterna kan ha tydligt angiven grupptillhörighet. Valet tillgår så att man först räknar ut den så kallade valkvoten, dvs. det lägsta antal röster en kandidat måste erhålla för att säkert bli vald. Vid sammanräkningen tittar man först enbart på väljarnas förstahandsröster. De kandidater som fått fler röster än valkvoten blir invalda. För de kandidater som inte på detta sätt blir direkt invalda fördelar man de redan valdas ”överskottsröster” på de kandidater som står som andra namn på kandidatens valsedlar.
Om inte denna överföring av överskottsröster räcker till för att lyfta någon kandidat över valkvoten letar man istället upp den kandidat som fått minst förstahandsröster och ”utesluter” denne eftersom denne ändå inte kan bli aktuell. Det innebär att för de som röstat på den minst populäre kandidaten räknas istället andrahandsvalet. Så fortsätter förfarandet till dess samtliga platser blivit besatta.
Utredningen om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan har under våren 2005 i en första etapp redovisat betänkandet Demokratin är en successiv uppenbarelse (Svenska kyrkans utredningar 2005:1). I betänkandet berörs bl.a. systemet med preferensröstning (sid. 108 ff.). I de närmare direktiven för utredningens andra etapp som Kyrkostyrelsen fastställde i oktober 2005 sägs att det fortsatta utredningsarbetet måste innefatta att pröva och ta ställning till det bakgrundsmaterial och de principiella överväganden som finns redovisade i Demokratin är en successiv uppenbarelse.
Direktvalt kyrkoråd
En församlings beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige. Kyrkofullmäktige utses genom direkta val. I församlingar som har högst 500 röstberättigade den 1 december året före valåret får dock beslutanderätten i stället utövas av en kyrkostämma. Kyrkofullmäktige respektive kyrkostämman väljer ett kyrkoråd som är församlingens styrelse.
I en församling som ingår i en samfällighet kan församlingens beslutanderätt utövas av ett direktvalt kyrkoråd. Ett direktvalt kyrkoråd är samtidigt församlingens styrelse. Ledamöterna och ersättarna i det direktvalda kyrkorådet väljs, i likhet med kyrkofullmäktige, för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter valåret. Enligt 4 kap. 11 § kyrkoordningen är det församlingens röstberättigade som väljer vilka ledamöter och ersättare, som förutom kyrkoherden, skall ingå i ett direktvalt kyrkoråd. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet är desamma som vid val till kyrkofullmäktige. Av 4 kap. 12 § kyrkoordningen framgår att det direktvalda kyrkorådet fastställer antalet ledamöter och ersättare i rådet. Antalet valda ledamöter skall bestämmas till ett jämnt tal och till minst åtta stycken i församlingar med högst 500 röstberättigade och till 10 stycken i församlingar med över 500 röstberättigade. Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i församlingen. Om ett decimaltal uppkommer, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.
Av 38 kap. 70 § kyrkoordningen framgår att om en ledamot i ett direktvalt kyrkoråd avgår under valperioden skall stiftsstyrelsen på anmälan av det direktvalda kyrkorådets ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna. Om ingen ny ledamot kan utses på detta sätt skall stiftsstyrelsen som ny ledamot istället utse den kandidat i samma nomineringsgrupp som stått närmast i tur, om den ursprungliga mandatfördelningen omfattat ytterligare ett mandat.
Om en ersättare har utsetts till ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak skall stiftsstyrelsen på anmälan av det direktvalda kyrkorådets ordförande utse ytterligare en ersättare.
Överväganden
I motionerna tas upp ett antal frågor med anknytning till de kyrkliga valen och - i förlängningen - demokrati i Svenska kyrkan. Utskottet vill först framhålla att utformningen och genomförandet av de kyrkliga valen endast är en del av det arbete med att stärka demokratin som kan och bör ske kontinuerligt inom Svenska kyrkan. En annan aspekt av demokratiarbetet som enligt utskottet förtjänar att framhållas är synliggörandet av kyrkans demokratiska struktur. Enligt utskottet skulle så kunna ske på ett tydligare sätt än vad som är fallet idag bland annat genom att man via t.ex. kyrkans webbplats ger spridning inte bara åt valresultat och mandatfördelning efter de kyrkliga valen utan även lämnar fyllig information om ledamöterna i Kyrkomötet, Kyrkostyrelsen och nämnderna samt redovisar viktigare beslut.
De frågor som aktualiseras i motionerna måste enligt utskottets mening anses ligga inom ramen för det uppdrag Kyrkostyrelsen givit utredningen Demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan då utredningen enligt sina direktiv skall behandla frågor om de kyrkliga valen.
Enligt den tidsplan som redovisas i utredningsdirektiven skall förslag avseende kyrkovalet vara klara till den 1 november 2006. Den tidpunkten har fastställts för att möjliggöra att 2007 års kyrkomöte - efter remissbehandling av utredningsförslaget - skall kunna ta ställning till en eventuell skrivelse från Kyrkostyrelsen om valfrågorna.
Ett bifall till någon av de här aktuella motionerna skulle enligt utskottets uppfattning på ett olyckligt sätt föregripa kommande förslag från demokratiutredningen. Utskottet bedömer det inte heller som praktiskt möjligt att - med bibehållande av den fastlagda tidsplanen - genom tilläggsdirektiv till utredningen föranstalta om att denna särskilt skall överväga frågor om elektroniska val, fyllnadsval till direktvalt kyrkoråd och preferensröstning.
Såvitt avser motion 2006:50 konstaterar utskottet i tillägg till det sagda att ett fyllnadsval till direktvalt kyrkoråd skulle komma att ta i anspråk avsevärda resurser i form av såväl omfattande arbete som betydande kostnader. Enligt utskottets uppfattning kan det på goda grunder ifrågasättas om avsättandet av dessa resurser kan motiveras av de vinster man uppnår genom att möjlighet till fyllnadsval införs i kyrkoordningen.
På ovan angivna skäl föreslår utskottet att Kyrkomötet avslår motionerna.
Uppsala den 28 september 2006
På Organisationsutskottets vägnar
Torgny Larsson
Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Christina Eriksson, Olle Burell, Sven Erik Bodén, Christina Axelsson, Kristina Lundgren, Hans G Erikson, Key Lundegård, Conny Tyrberg, Gudrun Carlsson, Lars-Ivar Ericson, Gustaf Bengtsson, Irma Carlsson, Stefan Landmark och Susann Torgerson.
Biskop Claes Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
